torsdag 10 mars 2011

Jantelagen



1. Du ska inte tro att du är något.
2. Du ska inte tro att du är lika god som vi.
3. Du ska inte tro att du är klokare än vi.
4. Du ska inte inbilla dig att du är bättre än vi.
5. Du ska inte tro att du vet mera än vi.
6. Du ska inte tro att du är förmer än vi.
7. Du ska inte tro att du duger något till.
8. Du ska inte skratta åt oss.
9. Du ska inte tro att någon bryr sig om dig.
10. Du ska inte tro att du kan lära oss något.

Så lyder den berömda Jantelagen från Aksel Sandemoses (dansk-norsk författare 1899-1965) mest kända verk, ”En flykting korsar sitt spår”. Sandemose har genom denna lag åstadkommit en träffande och satirisk beskrivning av grupptryck och socialisation. Det jylländska Jante är en försiktig omskrivning av Sandemoses danska födelsestad, Nykøbing, men finns antagligen lite varstans och har därför blivit ett internationellt vedertaget begrepp.
I ”En flykting korsar sitt spår” ser Janteinvånarna med hjälp av avundsjuka, dumhet och fördomar till att den udda människan aldrig får någon chans att vara sig själv och gå sin egen väg. Att vara lagom är ett av rättesnörena. Någon tolerans mot avvikare finns inte. Man håller varandra på plats genom kollektiv självupptagenhet och oförmåga att ta emot nya impulser. Jante beskrivs visserligen som en småstad i 1930-talets Danmark. Men lagom är nog giltig i andra tider och miljöer, även om metoder och uttrycksformer varierar.

Nu till uppgifterna:
1. Finns Jante i skolans värld? Hur ser den i så fall ut?
2. Observera din omgivning, finns jantelagen där?
3. Diskutera med en kamrat hur man skulle kunna utforma ett antal goda regler, som både tillåter oss att tro på oss själva och förbättrar vår förmåga att stödja och uppmuntra andra.  Fundera också kring hur får vi bort Jantelagen.
4. Hur påverkar Jantelagen oss? Diskutera med en kamrat och skriv ner stödord för vidare diskussion. Skriv ner vad ni kommer fram till och presentera era resultat inför klassen!

Lycka till!

fredag 4 mars 2011

Mostafa, fånge hos talibanerna

När Mostafa var 13 år fördes hans pappa bort av talibanerna i Afghanistan. Mostafa själv stängdes in i en lagård. När han lyckats rymma fick han hjälp att ta sig till Sverige. Efter ett år ensam fick han äntligen kontakt med sin mamma och sina syskon igen men pappans öde har tagit honom hårt.
Titta på filmen och skriv en reflektion över den resa Mostafa har gjort här i livet.

Nätmobbning

Hur ska man göra om man får ett elakt mail som man inte vet vem som skrivit? I filmen träffar vi tre tjejer som varit med om detta. Här berättar de hur de gjorde för att få reda på vem som skrivit mailet.
Johnny Lindqvist från stiftelsen Friends ger några konkreta tips på vad man ska göra om man blir mobbad på Internet.

Vi får också möta Tommy som blev mobbad i skolan.

Titta på filmen och skriv en reflektion över vad du just har sett.

Filmen hittar du här:  Nätmobbning

Personligt : Emma och kampen mot missbruket

Emma började må dåligt redan på högstadiet och skar sig i armarna, överdoserade sprit och lugnande. Efter högstadiet hade hon en kul period hemma i Skåne - även om det var den sommaren hon blev våldtagen - innan hon flyttade upp till Norrland för att gå på en gymnasieskola med inriktning på hästar. Där började hon missbruka det morfinliknande preparatet tramadol och rökte hasch. Under en period tyckte hon det var skönt att gå omkring och vara lummig och avtrubbad men med tiden blev livet med drogerna grått och trist. "Det är ingen kul väg jag har valt. Men jag kämpar på och försöker ta hand om mig själv nu, försöker göra saker jag verkligen vill".

Emma heter egentligen något annat.

Titta på filmen nedan och skriv sedan en reflektion över Emmas situation.

Emma och kampen mot missbruket

Personligt : Claire Keza, krigsbarn i Burundi

Sjuttonåriga Claire Keza har levt större delen av sitt liv i ett land härjat av inbördeskrig. Hon kommer från Bujumbura, en stad ungefär lika stor som Stockholm som är huvudstad i Burundi. Officiellt är det tretton år långa inbördeskriget i Burundi slut nu men det är fortfarande oroligt där. Claire blev föräldralös när hon bara var två år och mycket av det hon varit med om är nästan ofattbart. Hennes äldre syskon tog hand om henne men en dag försvann hennes storebror. Hon trodde att han var död ända tills hon fick höra hans röst i telefon. Det visade sig att han befann sig i Sverige. Nu har Claire bott här i fem år och har vant sig vid det mesta. Mycket är dock väldigt annorlunda och trots att hon egentligen känner sig mer hemma i Burundi tror hon inte att hon kommer att flytta tillbaka.

Titta på filmen och skriv sedan en reflektion i kommentarer över vad du har sett.

Persomligt: Claire Keza, krigsbarn i Burundi

tisdag 1 februari 2011

Fördjupningsarbete

Du ska skriva ett fördjupningsarbete kopplat till ämnet Livskunskap. Du har 4 lektionstillfälle på dig, därefter får du skriva klart ditt arbete hemma.

I ditt arbete ska följande punkter finnas med:

  • Inledning med syfte.
  • Fördjupning/teoridel.
  • Diskussion
  • Sammanfattning
  • Referenser.

måndag 17 januari 2011

Civil olydnad!

Genomförande: Ett dilemma är när någon, i det här fallet du, ställs inför ett moraliskt problem där det inte finns något tydligt rätt eller fel. Det finns argument både för och emot ett visst agerande.

Mål: Målet med denna uppgift är att du ska få försöka se ett ”dilemma” ur olika perspektiv. Du skall träna på att förstå andras åsikter på samma gång som du motiverar din egen åsikt.

Lasse är 18 år och läser sista året på samhällsprogrammet i Luleå. Sedan några år tillbaka är han aktiv medlem i Förbundet Djurens Rätt som kämpar för att vi människor ska behandla våra djur bättre. Förra veckan gjorde Lasse och några av hans kompisar en aktion mot ett litet slakteri i Luleå som köper in kyckling från Tyskland och slaktar i Luleå för att sedan sälja vidare till restauranger i området. Lasses grundinställning är att människan inte har rätt att äta kött utan bör vara vegetarian, således har han inte mycket till övers för slaktare i allmänhet. Han upprörs dock extra mycket över slaktare som köper levande höns från Tyskland och tvingar djuren att fraktas i en trång, varm, lastbil den långa vägen upp till Luleå. Kycklingarna har inte heller lika stor yta att röra sig på i Tyskland om man jämför med de hur det är hos de svenska uppfödarna.

Sent förra fredagen smög sig ungdomarna fram till det stängda slakteriet och bröt sig enkelt in. Inne i lokalen fanns ett hundratal mindre burar fyllda med kycklingar som anlänt samma dag från Tyskland och som skulle slaktas på måndagsmorgonen. Med vana fingrar klippte Lasse och hans kompisar upp låsen till burarna och släppte ut kycklingarna. De försökte mota ut så många som möjligt genom ytterdörren och ut i friheten men efter en halvtimma kände de att det var dags att dra sig undan. Det sista Lasse gjorde var att spraya ”JÄVLA MÖRDARE” med röd färg på golvet.

Dagen efter var lokaltidningarna fulla av bilder från slakteriet och reportage om den ökade
civila olydnaden hos ungdomen. Polisen har dock inga spår efter förövarna och efter någon månad läggs undersökningen ner.

Diskussionsfrågor

• Vad anser du om att använda civil olydnad för att bekämpa det man anser vara rätt i samhället? När tycker du att civil olydnad är berättigat?
• Hur tror du att slaktaren känner när han kommer tillbaka till jobbet och ser texten
”JÄVLA MÖRDARE” på golvet?
• Vad har du för åsikter om kampen för djurens rätt? Skulle du kunna tänka dig att bli
vegetarian?
• Försök att hitta egna infallsvinklar.

Homosexuellas rätt till adoption?

Genomförande: Ett dilemma är när någon, i det här fallet du, ställs inför ett moraliskt problem där det inte finns något tydligt rätt eller fel. Det finns argument både för och emot ett visst agerande.

Mål: Målet med denna uppgift är att du ska få försöka se ett ”dilemma” ur olika perspektiv. Du skall träna på att förstå andras åsikter på samma gång som du motiverardin egen åsikt.


Homosexuellas rätt till adoption?

Lisbeth och Johanna är ett lesbiskt par som bor tillsammans i en stor lägenhet i Göteborg. Båda har fast jobb i databranschen och de har varit ett par i snart fem år. Det senaste året har de båda börjat känt hur den biologiska klockan tickar, Lisbeth är 34 och Johanna 32. Paret vill inget hellre än att ha ett barn men tyvärr får de inte adoptera p.g.a. att de är homosexuella. På Johannas jobb jobbar Klas som ofta brukar ta några öl med tjejerna på krogen och i fredags var de tre ute och gjorde en riktig helkväll på stan. Efter några öl började de diskutera barn och efter några till fick en av tjejerna idén att de skulle gå hem till Klas och avrunda kvällen med en whisky. Väl hemma hos Klas blev samtalet mer och mer  intimt och till slut lyftes tanken att Klas kunde hjälpa tjejerna med att göra det barn som de så gärna ville ha. Vad som hände sedan behöver vi inte gå in närmare på men en vecka efter den här kvällen visade Johannas graviditetstest positiv.

Ingen av de tre inblandade ångrar det inträffade även om Klas är lite orolig för hur hankomm er att känna när ”hans” barn kommer att uppfostras av de två tjejerna och inte av honom.

Diskussionsfrågor
• Anser du att homosexuella ska få möjlighet att adoptera? Varför? Varför inte?
• Anser du att de tre vännerna agerade rätt under kvällen? Skulle tjejerna ha gjort på
något annat sätt?
• Har Klas blivit lurad att göra något han egentligen inte vill? Påverkas din åsikt av att de
tre var berusade?
• Kommer barnets uppväxt att bli annorlunda jämför barn med ”vanliga” föräldrar? Hur?
• Försök att hitta egna infallsvinklar.

fredag 14 januari 2011

Ett dilemma



Antalet hemlösa i Göteborg har ökat dramatiskt under de senare åren, mycket beroende på den bostadsbrist som råder. Du ska nu få följa hemlöse Rolands liv från födsel till nutid.
 
Roland föddes för 35 år sedan i bostadsområdet Majorna. Området var då ett typiskt arbetarområde och mycket riktigt jobbade Rolands föräldrar båda på SKF, stadens verkstadsjätte. Skiften var långa och ofta jobbade en av föräldrarna natt för att få ihop några extra kronor. Roland såg sällan sina föräldrar tillsammans i hemmet och han fick aldrig något hjälp med skolan. Även fast Roland var en snäll pojke hade han stora
svårigheter att koncentrera sig i skolan och hamnade därför i onåd med många av lärarna.
 
På den tiden kände man nämligen inte till något om  ADHD utan Roland ansågs helt enkel vara både bråkig och korkad.Efter att ha klamrat sig igenom nian med urusla betyg fick Roland, som sina föräldrar,
jobb på SKF. Han jobbade i verkstaden och trivdes ganska bra med det. Han träffade Eva på arbetet och gifte sig med henne på sin 20 års dag. Det såg ut att arta sig riktigt bra för den orolige kille som aldrig riktigt kände sig trygg i skolan och därför nästan helt saknade betyg. Paret flyttade snart in i en nybyggd fyra i Biskopsgården och skaffade två barn. När Roland var 25 år började dock saker och ting gå snett. Vid de stora nedskärningarna under början av 90 talet förlorade Roland jobbet. Att börja läsa var inget alternativ och några andra jobb fanns inte att få. Att gå arbetslös lockade fram den gamla rastlösheten som Roland haft under sin skoltid och för att dämpa den började han dricka. Drickandet ökade i omfattning och för fem år sedan tröttnade Eva. Roland förlorade sin fru, lägenheten och sina barn. Några andra ställen att bo på hade inte Roland eftersom hans enda släktingar, föräldrarna, var gamla och sjuka och var inlagda på ålderdomshem. Rolands enda utväg var att bo i någon trappuppgång och så har han gjort ända fram till idag. Spriten finns fortfarande kvar och de mesta pengar han lyckas skrapa fram hamnar i systembolagets kassa. Något hopp om en egen lägenhet har han inte och barnen har han inte sett på flera år. Vore det inte för ett 4 år gammalt kort skulle han inte ens ha kommit ihåg hur de ser ut.
 
Tips inför skrivandet av ditt PM
• Vem har ansvaret för att Roland hamnat på gatan. Är det Roland själv, företaget som gav honom sparken, politikerna som inte löst bostadsbristen eller vi vanliga svenskar som inte gör mer för att hjälpa folk i Rolands situation?
• Hur tänker du när du ser en uteliggare på stan?
• Ser du någon lösning på problemet med utslagna och fattiga? Vilken? Vad kan VI göra?
• Försök att hitta egna infallsvinklar.
 
Maila in ditt svar till idjr(snabel-a)utb.simrishamn.se

torsdag 13 januari 2011

Etik och moral i vardagen


I våra liv blir vi dagligen medvetna om alla ställningstagande vi får göra. Alla människor gör flera val varje dag. Vi ska titta lite på vad etik och moral betyder i våra liv.

Här nedan har jag skrivit ett antal påståenden. Din uppgift är att sätta dig in i problemen och diskutera dem. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt och fel? Finns det en religiös betoning i hur människor agerar? Du kan diskutera detta men en annan elev eller genom att skriva en kommentar.

Slutuppgiften är att skriva ned lite tankar kring alla frågorna och maila till mig på idjr[snabel-a]utb.simrishamn.se

  • Om en människas död kan rädda flera, är det rätt då? Är det skillnad om denna människa är dödssjuk, gammal, ung, gravid, kvinna, man? Hur skulle du göra om du aktivt var tvungen att välja vem som skulle dö?
  • Vad gör du om du hittar en plånbok på gatan? Vad gör du om du hittar en 500-lapp? Är det någon skillnad?
  • Vad är dina tankar om dödsstraff?
  • Kan ett barn födas elakt eller får det sin påverkan på något sätt?
  • Är alla människor lika mycket värda? Kvinna, man, rik, fattig, kristen, hindu, gammal, ung?
  • Hur ser du på abort? Om en kvinna blir våldtagen, ska hon få göra abort? Ta reda på hur en kristen, hindu, buddhist eller muslim ser på abort.

Kom ihåg att vi är bara människor och ibland är det svårt att veta vad som är rätt och fel. Ibland finns det faktiskt inget svar utan det är bara ditt eget hjärta som vet vägen.

tisdag 11 januari 2011

Kursplan: Livskunskap

Beskrivning av ämnet
Visionen är att alla elever när de lämnar oss på Österlengymnasiet är empatiska människor med god självkännedom och framtidstro. Livskunskapsämnet är i detta ett konkret och viktigt verktyg för att utveckla och levandegöra denna vision. Att öppna upp för samtal kring elevens tankar och frågor är en av de viktigaste uppgifter som ålagts skolan – detta gäller i alla undervisningsämnen och alla lärare är på så sätt involverade i ämnet.

Syfte
I ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna stå för sina åsikter och värderingar. På samma gång ställs krav på att kunna fungera i samspel med andra människor. På livskunskapen arbetar vi därför med två perspektiv i ämnet; individen och gruppen. Eleverna lär sig att behandla varandra respektfullt oberoende av kön, sexuell läggning samt etnisk och religiös tillhörighet.

Under livskunskapen gäller…

Det som sägs på lektionen stannar i rummet
Inga sänkningar
Jämnt fördelad taltid
Alla har rätt till sin egen åsikt
Alla har rätt att inte delge sin åsikt om man inte vill

Innehåll
Vi har valt att inte att ha en detaljstyrd plan för ämnet. Eftersom varje klass är unik vill vi ha möjlighet att anpassa livskunskapen till elevgruppen - inte tvärtom. Att i detalj styra ämnet skulle innebära att vi riskerar att utelämna för eleverna aktuella och dagsfärska frågor. Däremot finns övergripande områden som är centrala att beröra. Exempel på sådana är:

• problemlösning och konflikthantering
• att hantera starka känslor
• lika-olika
• värderingar
• tolkning av bilder och berättelser samt att
  läsa av människor och situationer
• göra mer av sådant man mår bra av
• stå emot grupptryck att kunna säga nej
• samarbete
• veta vad man känner
• kommunikation
• sätt upp mål och arbeta för att nå dem
• ge och få positiv feedback
• stresshantering